Jag såg ju My sister's keeper i förrgår. Och det var den bästa, hemskaste, underbaraste och sorgligaste filmen jag någonsin sett. Filmen är ca 1h och 50min lång, och jag grät minst halva filmen. Det var så mycket känslor, gud. Efter att jag sett klart den så var jag fortfarande helt uppriven, ville bara lägga mig och gråta. Alla som inte sett den bör se den, budskapet är något som alla borde ta till sig av.

Jag såg den igår också, med Christoffer. Var inte riktigt samma feeling då, eftersom att han pratade hela tiden ^^ Så jag är glad att jag såg den ensam första gången. Jag har aldrig i hela mitt liv blivit så rörd av en film, och jag vet inte om jag någonsin kommer se en bättre film än denna. Fyfan!